Se även avsnittet njursvikt kronisk, njurfunktionsmätning, hematuri, proteinuri i detta kapitel.
Definition
Akut Njurskada definieras då något av följande kriterier är uppfyllda:
– Ökning av S-kreatinin med 26.5 mikromol/l inom 48 timmar
– Ökning av S-kreatinin till 1.5 gånger utgångsvärdet (känt eller eller förmodat från senaste veckan)
– Urinproduktion <0.5 ml/kg/h på 6 timmar.
Akut Njurskada nivågrupperas enligt följande:
1: kreatininvärde 1,5 – 1,9 x ursprungsvärde eller ökning med 26,5 mikromol/liter och/eller Urin produktion <0.5 ml/kg/h på 6- 12 timmar
2: kreatininvärde 2 – 2,9 x ursprungsvärde och/eller Urin produktion <0.5 ml/kg/h på >12 timmar
3: kreatininvärde >3 x ursprungsvärde eller > 354 mikromol/l och/eller Urin produktion <0.3 ml/kg/h på >24 timmar eller anuri > 12 timmar
Akut njurskada drabbar oftare patienter med redan nedsatt njurfunktion.
Alla grader av akut njurskada påverkar morbiditet och mortalitet negativt. Det är därför av stor vikt att det uppmärksammas inom primärvården och att patienten remitteras för vidare undersökning/behandling.
Orsak
Prerenal/renal
Hypoperfusion är den vanligaste anledningen till akut njursvikt.
Hypoperfusion/Hypotoni/hypovolemi i samband med dehydrering, trauma, operation, annan svår sjukdom, del i svår sepsis
Akut glomerulonefrit, isolerad (poststreptokocknefrit, IgA nefrit, Henoch-schönleins nefrit ffa barn mfl) eller som del i systemsjukdom tex SLE, Vaskulit som Wegeners granulomatos tex.
Systemsjukdom som TTP-HUS, amyloidos.
Infektion, som del i svårt sjukdomsförlopp eller specifik infektion som tex Puumalavirus (Nephropathia Epidemica)
Diabetesnephropati, akutisering av tidigare njurfunktionsnedsättning.
Myelom, andra cancerformer.
Läkemedel (förekommer vid normal användning och intoxikation) som NSAID, visa antibiotika (tex aminoglykosider), ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockare, cytostatika.
Kontrastmededel i samband med bilddiagnostik.
Njurartärstenos .
Intoxikation: svamp, läkemedel
Endogena toxiner som myoglobin vid rabdomyolys, hempigment.
Postrenal
Avflödeshinder:prostataförstoring benign eller malign, uretrastrikturer, buk/bäcken tumör som ovarier, livmoder, retroperitoneal fibros.
Avstängd pyelit leder snabbt till njurskada
Utredning
Anamnes: predisponerande sjukdomar, hereditet, tidigare episoder av njurskada eller hemturi/proteinuri, läkemedel? (ACE- hämmare/ARB, NSAID, antibiotika), svampförtäring, gnagarkontakt, intoxikation, samtidigare symtom som hudutslag, ledvärk, ÖLIsymtom, halsinfektion, feber, alläna sjukdomssymtom, smärta genomgånger gastroenterit, operation mm
Status: hjärta lungor, buk, hud, leder, vätskestatus (tecken till intorkning/övervätskning), prostatpalpation
Laboratorieprover: CRP, SR, blodstatus, elektrolyter (Na, K, Ca, PO4) albumin, kreatinin, cystatin-C, glukos, PTH, urinsticka.
Övrig riktad provtagning utifrån klinik och i samråd med njurmedicin.
Ultraljud njurar/urinvägar. Avstå från all bilddiagnostik med kontrastmedel.
Är njurskadan akut eller kronisk? Ibland svårt att avgöra – anamnes, provtagning (anemi, högt fosfat och lågt kalk talar för längre duration) och ultraljud (små njurar med tunn cortex talar för längre duration) kan ge vägledning.
Behandling
Patienter med akut njurskada är oftast sjukhusfall.
Om patienten uppvisar dehydreringtecken – se till att patienten får vätska, initiera iv vätska vb i första hand kristalloid.
Vid övervätskning kan furosemid användas men bör annars undvikas.
Utsätt nefrotoxiska läkemdel och läkemedel som kan nedsätta njurfunktionen tex ACEhämmare
Undvik bilddiagnostik med kontrastmedel som urografi, CT med kontrast
Följ alltid upp ett lindrigt/måttligt förhöjt kreatinin. Njurmedicinsk konsultation i ett tidigt stadium.
Mest akut att åtgärda är hyperkalemi och övervätskning.
Fördjupning
https://kdigo.org/guidelines/acute-kidney-injury/