Definition
Bulla = blåsa > 0,5 cm. Vesikel = blåsa < 0,5 cm.
Orsak
De vanligaste blåsbildningarna i huden har känd etiologi och erbjuder sällan diagnostiska/terapeutiska problem:
Fysikaliska orsaker: Skavsår, brännskada, solbränna/köldskada.
Kemiska orsaker: Allergiskt växteksem, (fytodermatit): Strimformad, specifik kontaktallergi där solen inte medverkar. Strimmorna ofta röda, innehåller små tättställda knottror och blåsor. Kliar, efterlämnar ej hyperpigmentering. Primula och krysantemum ökända. En kemisk – toxisk form av blåsbildning kan ses vid exponering för t.ex. bensin, senapsgas.
Kemisk-fysikalisk orsak: Vissa ämnen kan tillsammans med långvågig ultraviolett strålning (UVA) ge en fototoxisk reaktion med ilsken rodnad och blåsor. Ses ofta strimformigt. Efterlämnar ofta sekundär hyperpigmentering som kan kvarstå länge. Björnloka, selleri, morot, dill m.fl. flockblommiga växter (umbelliferae) innehåller s.k. psoralener som gör huden ljuskänslig och kan ge upphov till en akut lokal fototoxisk reaktion. Vid porfyria cutanea tarda förekommer patologiskt höga mängder uroporfyrin i bl.a. huden, vilket gör huden känslig för UVA-ljus och patienten får bullaebildning på handryggar och i ansikte.
Bakterier: Särskilt vid stafylokockorsakade infektioner kan stora vattenblåsor med ren botten uppstå – bullös impetigo.
Insekter: Ibland ses central stickkanal.
Behandling
Fytodermatit: Ev grupp II-steroid x 2 under några dagar.
Fytofotodermatit (”ängsdermatit”): Normalt ingen behandling, men ev. solskydd så att avblekningen ej fördröjs.
Bullös impetigo: I utbredda fall antibiotika peroralt, t.ex. flukloxacillin 1gx3 (se avsnittet Impetigo).
Aktuella Mediciner
Flukloxacillin: T Flucloxacillin. Oral susp/T Heracillin.
Kortikosteroid Gr II: Kräm Emovat. Kräm/kutan lösn./salva Locoid.